-vargtimma för nybryggt veckan 45, 2001-
ofta säger folk att jag är så lik någon annan
att jag påminner dom om någon bekant dom kände någon gång
i en avlägsen dåtid
tänk om jag har en dubbelgångare därute i verkligheten
en som ser ut precis som jag
skulle jag känna igen mej själv om jag såg mej själv komma
gående nerför gatan på väg till jobbet
skulle jag titta mycket på mig själv
eller skulle jag bara vara ett ansikte i mängden;
en av alla dessa trista intetsägande människor
man möter dagligen
eller skulle jag tycka att jag såg intressant ut
att jag var riktigt stilig med god klädsmak och
extremt vacker gång
skulle jag då önska att jag såg ut som mig själv?
tänk om jag såg ut som en riktig tönt
att jag lite i smyg skulle flina åt mig själv
och tänka på vilken dålig hållning jag har
att jag borde ha valt lite mer matchande kläder
och kammat mig lite intressantare
skulle jag stanna och prata med mej själv
om jag träffade mig själv?
vad skulle vi då säga till varandra?
skulle vi prata i mun på varandra
eller skulle vi bara vara varandras ekon
jag tror att jag skulle tröttna på mig själv
och gå därifrån
att träffa sig själv skulle bara bli en dålig ovana
som man inte vill vänja sig vid
(C) Pär Sahlin